Mander

verbosustantivo propio

Definición

localités

Conjugación

→ Conjugación de "Mander"

Ver también

mandé (adj.) mandé (sc.) mande (v.) mandes (v.) mandées (v.) mandons (v.) mandent (v.) mandais (v.) mandions (v.) mandiez (v.) mandâmes (v.) manderas (v.) manderons (v.) manderez (v.) manderont (v.) mandasse (v.) mandasses (v.) mandât (v.) mandassions (v.) mandassiez (v.)