vénérer

verbo

Descomposición silábica

rer

del latín venerari, a su vez derivado de veneris, « venus ».

Definiciones

Conjugación

→ Conjugación de "vénérer"

Traducciones

  • alemánalemán:schwärmen
  • inglésinglés:worship
  • árabeárabe:يعبد
  • danésdanés:dyrke
  • españolespañol:adorar
  • italianoitaliano:venerare
  • holandésholandés:vereren
  • portuguésportugués:reverenciar
  • rusoruso:боготворить
  • suecosueco:tillbedja
  • turcoturco:taparcasına sevmek

Ver también

vénère (v.) vénèrent (v.) vénérai (v.) vénéras (v.) vénéra (v.) vénérons (v.) vénérez (v.) vénérais (v.) vénérait (v.) vénérions (v.) vénériez (v.) vénéraient (v.) vénérâmes (v.) vénérâtes (v.) vénérèrent (v.) vénérerai (v.) vénéreras (v.) vénérera (v.) vénérerons (v.) vénérerez (v.)