rider

verbosubstantivo comum

verbe 1 : probablement de l'ancien haut allemand rîdan, anciennement wrîdan « tourner, tordre »

Definição

Conjugação

→ Conjugação de "rider"

Feminino

rideuse

Ver também

ridons (v.) ridez (v.) ridais (v.) ridions (v.) ridiez (v.) ridai (v.) ridas (v.) ridâmes (v.) ridâtes (v.) ridèrent (v.) riderai (v.) rideras (v.) ridera (v.) riderons (v.) riderez (v.) rideront (v.) ridasse (v.) ridasses (v.) ridât (v.) ridassions (v.)