résulter

Verb

du latin resultare (sauter en arrière », « répercuter », « résonner).

Definitionen

Konjugation

→ Konjugation von "résulter"

Übersetzungen

  • deutschdeutsch:resultieren
  • englischenglisch:amount
  • spanischspanisch:resultar
  • niederländischniederländisch:voortvloeien
  • portugiesischportugiesisch:resultar
  • russischrussisch:следовать

Siehe auch

résultes (v.) résultée (v.) résultons (v.) résultez (v.) résultions (v.) résultiez (v.) résultai (v.) résultas (v.) résultâmes (v.) résultâtes (v.) résultèrent (v.) résulterai (v.) résulteras (v.) résultera (v.) résulterons (v.) résulterez (v.) résultasse (v.) résultasses (v.) résultât (v.) résultassions (v.)