orner
verbo
Descomposición silábica
ornerdel latín orno (adornar, decorar).
Definición
Conjugación
→ Conjugación de "orner"Traducciones
alemán:verzieren
inglés:embellish
español:ornamentar
italiano:adornare
holandés:versieren
polaco:ozdabiać
portugués:ornamentar
sueco:ornera
Ver también
ornementer (v.) ornes (sc.) ornés (v.) ornons (v.) ornais (adj.) ornais (v.) ornions (v.) orniez (v.) ornai (v.) ornas (v.) ornâmes (v.) ornâtes (v.) ornerai (v.) orneras (v.) ornerons (v.) ornerez (v.) ornasse (v.) ornasses (v.) ornassions (v.) ornassiez (v.)