irriter
verbo
Decomposição silábica
irriterdirrito, qui chez les romains signifiait exciter un chien.
Definições
- médecine
Conjugação
→ Conjugação de "irriter"Traduções
alemão:aufreizen
inglês:arouse
espanhol:encresparse
finlandês:ärsyttää
italiano:spronare
holandês:sarren
português:provocar
sueco:irritera
turco:alevlendirmek
Ver também
irritatif (adj.) irrités (v.) irritions (v.) irritiez (v.) irritas (v.) irritâmes (v.) irritâtes (v.) irriterai (v.) irriteras (v.) irriterez (v.) irriteront (v.) irritasse (v.) irritasses (v.) irritassions (v.) irritassiez (v.) irritassent (v.) irriterais (v.) irriterions (v.) irriteriez (v.) irriteraient (v.)