inventer

verbo

Descomposición silábica

inventer

del latín clásico invenire («encontrar, inventar»).

Definiciones

linguistique
droit

Conjugación

→ Conjugación de "inventer"

Sinónimos

Antónimos

copieremprunters'inspirer

Traducciones

  • inglésinglés:imagine
  • danésdanés:opfinde
  • españolespañol:inventar
  • finlandésfinlandés:keksiä
  • griegogriego:εφευρίσκω
  • italianoitaliano:inventare
  • holandésholandés:uitvinden
  • portuguésportugués:inventar
  • alemánalemán:erfinden

Ver también

inventas (v.) inventâmes (v.) inventâtes (v.) inventasse (v.) inventasses (v.) inventassions (v.) inventassiez (v.) inventassent (v.) inventeur (sc.) inventrice (sc.) invention (sc.) inventivité (sc.) inventa (v.) réinvention (sc.) inventif (adj.) réinventer (v.) inventai (v.) inventaient (v.) inventais (v.) inventait (v.)