déranger
verbo
Decomposição silábica
dérangercomposé de dé- et ranger.
Definições
Conjugação
→ Conjugação de "déranger"Traduções
inglês:disarray
holandês:rommelen
alemão:lästig werden
dinamarquês:forstyrre
espanhol:perturbar
finlandês:vaivata
italiano:disturbare
polonês:przeszkadzać
português:perturbar
turco:aksatmak
Ver também
rancette (sc.) dérangé (adj.) dérange (v.) dérangeant (adj.) dérangeant (v.) dérangeai (v.) dérangeas (v.) dérangeâmes (v.) dérangeâtes (v.) dérangèrent (v.) dérangeront (v.) dérangeasse (v.) dérangeasses (v.) dérangeassions (v.) dérangeassiez (v.) dérangerions (v.) dérangeriez (v.) réarranger (v.) dérangeur (sc.) rangement (sc.)