déranger
verbe
Décomposition syllabique
dérangercomposé de dé- et ranger.
Définitions
Conjugaison
→ Conjugaison de « déranger »Traductions
anglais:disarray
néerlandais:rommelen
allemand:lästig werden
danois:forstyrre
espagnol:perturbar
finnois:vaivata
italien:disturbare
polonais:przeszkadzać
portugais:perturbar
turc:aksatmak
Voir aussi
rancette (nc.) dérangé (adj.) dérange (v.) dérangeant (adj.) dérangeant (v.) dérangeai (v.) dérangeas (v.) dérangeâmes (v.) dérangeâtes (v.) dérangèrent (v.) dérangeront (v.) dérangeasse (v.) dérangeasses (v.) dérangeassions (v.) dérangeassiez (v.) dérangerions (v.) dérangeriez (v.) réarranger (v.) dérangeur (nc.) rangement (nc.)